Norra
Fågelås
Här
är det som finns på Genline.
I
AI:1 ingår Söder Fågelås
I AI:2 Ingår även Hjo Sf och Hjo Lf
I vissa födelse , vigselböcker och flyttningslängder
ingår även Hjo sf och Hjo Lf
På Släktdata
finns Född 1748-1810
Norra Fågelås 168406
Pastoratskod: 030802 Namn: -1902 Fågelås, 1902-03-14-
Norra Fågelås. Indelning: 1902-03-14 utbrutet Södra
Fågelås. Pastorat: förr eget, omkring 1400-1550
Fågelås och Hjo, omkring 1550-1568 möjligen
eget, omkring 1568-1626 Fågelås, Hjo stadsförsamling
och HJO landsförsamling, 1626-1629 Fågelås,
Hjo stadsförsamling, Hjo landsförsamling och Brandstorp,
1629-1873 Fågelås, Hjo stadsförsamling och
Hjo landsförsamling, 187305-01-1902 eget, 1902-03-14-1961
Norra Fågelås och Södra Fågelås,
1962-1988 Norra Fågelås, Södra Fågelås
och Brandstorp, 1989- Hjo. Husförhörslängd: 1789-.
Födelsebok: 1688-.
NORRA
FÅGELÅS socken av Kåkinds härad
omfattar
landet utmed Vätterstranden närmast söder om
Hjo. Själva strandbygden utgör en del av Guldkrokens
bördiga slättland med riklig lövträdsvegetation,
under det att socknens inre delar uppfyllas av Hökensås
barrskogsbevuxna
höjder.
Mer än hälften av hela socknens jord tillhör
godset
Almnäs. Det övriga är uppdelat på flera
mindre brukningsdelar, varav den största är Erlandstorp.
Inga fornlämningar äro noterade från Norra
Fågelås socken.
Areal: 54,34 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering
är ägovidden: 2.022,1 har åker, 80,6 tomt och
trädgård, 3,3 slåtteräng, 18,5 kultiverad
betesäng, 236,9 annan betesäng, 2.714,7 skogsmark,
361,3 övrig mark.
Jordbruksvärde: 2.242.700 kr. I jordbruksvärdet ingående
värde å skogsmark: 152.400 kr. Skogsvärde: 578.200
kr. Tomt- och industrivärde: 1.000 kr. Invånarantal:
947 (1941).
"Fughlas" omtalas som socken 1317. Socknen omfattade
även det nuvarande Södra Fågelås, vilken
numera är annexförsamling till Norra Fågelås.
Hela Fågelås hörde till 1628 till Vartofta
härad.
Kyrkan är av obekant ålder men bär spår
av tillbyggnader i olika perioder. Korpartiet har utformats
1754, ett vapenhus har tillbyggts i söder 1670. Till kyrkan
har även fogats gravkor för de adliga släkterna
Hård och Stackelberg, vilka senare tagits i bruk som sakristia
och gravkapell. Hela kyrkan restaurerades
1926. Klockstapeln är ombyggd på 1760-talet.
Källa
( Gods och Gårdar 1940)
